Överlevnadshandboken

”Den bästa överlevnadsutrustningen är kunskap!”

Alltid redo!

Psykologi – vad händer i kroppen & knoppen?

Om du hamnar i en överlevnadssituation är en ofta tidig reaktion att du blir rädd. Det är inte så märkvärdigt, hela vår vardag bygger på rutiner och vanor. När dessa vardagsrutiner rubbas och man hamnar i en situation, där hjärnan inte ”känner igen sig”, ljuder larmsignalen – du blir rädd!

Rädsla

Det viktigaste när rädslan kommer krypande är att inte förneka den. Acceptera istället rädslan som något naturligt som drabbar alla. Om du förnekar att du är rädd är det troligt att du misstolkar varningssignalen och försätter dig i onödigt farliga situationer eller kanske glömmer livsviktiga saker.

En vanlig reaktion är sk. ”förflyttningshysteri”. Du får panik och vill ”fly från det farliga”. Det enda du tänker på är att förflytta dig och du riskerar att ignorerar saker som kan vara farliga eller ”missar” saker som är bra. Det finns också en stor risk att du ”går mer vilse” när du irrar omkring eller att du ramlar och gör dig illa.

För att inte missa något viktigt eller bara irra omkring utan mål, tänk på STOP-regeln.

Stanna Tänk  Orientera  Planera

Stanna upp, sätt dig ner! Har du någon proviant med dig ät lite eller ta något att dricka. Ta det lugnt och erkänn för dig själv och kanske gruppen att du är vilse. Först då kan du Tänka igenom situationen och orientera dig om läget, hur du ska fortsätta, vilken utrustning du har och när du  senast  visste säkert var du var?  Planera din närmaste framtid. Ska du fortsätta att vandra eller är det bäst att stanna kvar? Har du en plan att följa skapas trygghet och en känsla av rutin och vana, vilket är viktigt för att du ska må bra.

Några farliga fiender…
Nej, vi menar inte sabeltandade tigrar, giftiga bäckar och arga grävlingar.
Jag talar om mycket faligare fiender än så – vi själva och vår hjärna!

Långtråkighet

En ”överlevnadsdag” består av fyra huvudsakliga arbetsuppgifter: Samla växter, ved, vatten och sömn. Som du förstår finns det en stor risk för att man känner sig uttråkad, redan efter ett eller ett par dygn. Denna fiende leder gärna till att man helt enkelt struntar i dessa viktiga sysslor. Detta i sin tur leder till att man blir mer töstig, hungrig och fryser. Med andra ord en mycket farlig situation.

Åtgärd: ”Hitta på arbetsuppgifter” Fyll ut samlandet med sysslor som liknar dom där hemma. Fixa med bivacken, tälj mönster på grävkäppen, etc. Du kan även mentalt förbereda och planera saker. Hur ser det ut bakom nästa berg, var finns dom som letar efter mig, etc. . Allt för att hjärnan ska få arbeta konstruktivt och varierande.

Irritation

Den här fienden visar sig särskilt om man är fler än en person. ”Det är alltid jag som får leta ved, Pelle gör inte lika mycket, va han är sur och grinig, etc”. Det är kanske inte någon nyhet att i samma takt som blodsockret i kroppen sjunker så stiger irritationsnivån.

Åtgärd: Lös småproblem innan dom blivit stora. Det låter enkelt men sätter verkligen kamratskapen på prov.

Hopplöshet

Det finns många exempel på expeditioner och äventyrare som med minsta möjliga utrustning överlevt förhållanden långt under rimlig nivå. Det finns samtidigt ännu fler fall av människor som med bästa tänkbara utrustning, gått under på kort tid. Man har genom studier kommit fram till att det som skiljer dessa situationer och människor är ”viljan att överleva”. Man får aldrig ge upp!

Åtgärd: Här måste jag ta fram och damma av en gammal aforism:

”Tänk positivt!”

”Få har dött av att kämpa vidare – många av att ge upp”

Vatten – viktigare än hungern!

Vatten är livsviktigt för allt levande på jorden och det gäller naturligtvis även människan. Du har kanske, någon gång, känt en svag huvudvärk komma smygande under eftermiddagen? Anledningen kan med stor säkerhet varit vätskebrist.

Hur mycket och vilket vatten ska jag använda?

Under normala förhållanden behöver vi cirka 3 – 4 liter vatten om dagen. Om kroppen får för lite vatten försämras vårt allmäntillstånd snabbt och därmed våra möjligheter att överleva. Tänk på att även om du känner av hungern starkare – är vätskan viktigare!

I Sverige är vi så lyckligt lottade att man kan använda det mesta av vattnet man hittar under en överlevnadssituation, med undantag för det som nämns nedan. Allt vatten man tar i skog och mark bör renas innan man använder det. Även om det bara finns en liten risk för att sjukdomar, så har man inte råd att chansa.

Kaffe, tépåsar och alkohol

I en överlevnadssituation är det endast vatten som gäller som dryck! Drycker som t ex kaffe eller alkohol innehåller ämnen som är starkt vätskedrivande. Med andra ord så ”förlorar” du mer vätska än vad du får i dig.

Visste du att för varje kopp kaffe du dricker så behöver kroppen två koppar vatten?

Drick aldrig!

Du ska aldrig använda vatten som smakar eller luktar illa, inte heller vatten från diken kring åkrar.
Ta bara vatten som strömmar eller rinner. Glöm alla gamla myter om att man kan dricka urin, salt- eller bräckt vatten.

Att rena vatten…

Det finns många olika varianter på hur man renar vatten. Det kanske enklaste sättet att rena vatten är vanligt kokning – den metoden räcker i stort sätt till allt vatten i Sverige. Du kan även rena vatten med olika   kemiska metoder eller med olika former av filter. Det finns naturligtvis även en stor mängd leverantörer som erbjuder olika former av vattenreningsmetoder till olika prisklasser, från några tior till flera tusenlappar.

Kokning

Enligt rapporter från FOA (Försvarets Forsknings Anstallt) räcker det med att koka vattnet i fem minuter för att det ska bli rent från bakterier. Fördelen är att vattnet smakar som man är van vid och det är en ganska enkel metod om man har eld. Nackdelen är just den, att man behöver en eld och något att koka i. Om det finns kemiska föroreningar i vattnet så måste kokningen kompletteras med ett filter (se nedan).

Vattenreningstabletter

Det finns några olika märken och vanligast är nog sk. Puritabs. Dom kan köpas på Apoteket och är mycket enkla och säkra att använda. En tablett + låt stå i c:a 10 minuter =  en liter rent vatten. Fördelarna är naturligtvis enkelheten i användandet och nackdelen är garanterat smaken. Puritabs är en klortablett och smaken på vattnet blir därefter. Ett uttryck som myntades på en överlevnadskurs stämmer  bra:

”Bee cool – drink pool”

 Kaliumpergamagnat

Du får bara använda en knivsudd per liter vatten. Låt stå och dra i c:a 35 minuter. Tillsätt gärna några sönderrivna blad för att ta hand om slaggprodukter. Drick inte bottenslammet som bildas.Kaliumpergamagnat finns på Apoteket och kan även användas för eldtändning.

Torv- och kolfilter

Du kan själv bygga ett enkelt vattenreningsfilter. Tag en halvliters läskburk och skär av toppen. Fyll den med 1/3 vitmossa i botten. Mellanlagret ska bestå av kol och torvblandat (torv är förmultnad vitmossa och den finner du c:a 50 cm under vitmossan i kärr och mossar). Sista tredjedelen på toppen ska vara småsten. Stick sedan några hål i burkens botten, gör inte för många till en början. Hastigheten på genom- strömningen ska vara c:a 1 dl vatten per minut. Filtret avlägsnar dom flesta typer av kemioska föroreningar och för att även få bort bakterier bör vattnet även kokas (se kokning). Detta filter är mycket användbart och en burk kan rena 100 gånger sin egen volym.

Vattenreningsfilter

Det finns flera olika varianter av   vattenreningsfilter i friluftsbutikerna eller via internet. Ett filter som är framtaget av Nasa fungerar  mycket bra och är enkelt att använda. Filtret består av en ”mugg” eller ett sugrör, som med några enkla handgrepp renar vattnet. Nasamuggen kostar omkring 400 kr men det finns vattenrenare av större modell kan kosta upp till 3.000 kronor eller mer. Tänk på att vattenreningsfilter är färskvara och följ noga tillverkarens användningsråd.

Föda – jakten på kolhydrater!

En bild  som många har av överlevnadskurser är ”machoinstruktören” som lär eleverna nacka hönor och flå huggorm. Tittar man i en del överlevnadsböcker från t ex Amerika,  så brukar det vara två sidor om växter och 20 om jakt och fällor.

Fysiologi och enkel näringslära

Kroppen behöver en mängd olika saker för att fungera. Vi har redan tagit upp vattnet, som en mycket viktig del. Kroppen kan faktiskt klara sig i flera veckor utan mat,  men för att kunna tänka, gå och arbeta behöver kroppen energi. Jämför med en bil som kan stå utan bensin – men vill man använda den måste man tillföra bränsle.

Förbränning

Kroppen och framför allt hjärnan använder kolhydrater för energitillförseln. Kolhydraterna kan lagras i ungefär ett dygn, vilket gör att man hela tiden måste tillföra nya. Om kroppen inte har tillgång till kolhydrater börjar den istället förbränna muskler för att tillgodose energibehovet. Forskning visar att man genom att tillföra ett minimum av c:a 500 kcal (kilokalorier) per dygn, får kroppen att använda fettet som reserv istället för muskler. Likt fasta går detta naturligtvis inte under långa perioder, men man kan faktiskt helt och hållet klara sig under kortare ”överlevnadssituationer på enbart vatten och 500 kcal per dygn.

Vad är Kolhydrater?

Växterna tillverkar kolhydrater genom fotosyntesen. Främst består kolhydraterna av olika former av sockerarter. T ex Glukos (druvsocker), Fruktos (fruktsocker) och Sackaros (rör- eller strösocker) som består av en del Glukos och en del Fruktos. Förenklat kan man säga att 1 gram kolhydrat = 4 kcal.

Var finner vi kolhydraterna eller ska vi ut och jaga älg?

För att kunna jaga i en överlevnadssituation krävs det att du är en mycket god jägare i vanliga fall och dessutom har både ork, energi och tur. Det är därför mycket viktigare att lära sig hur man kan tillgodose kroppens behov med hjälp av växter och t ex. fisk (stillasittande jakt). Växter kan även användas för egenvård och medicin.

Bär och svamp är väl bra växter

Rent allmänt innehåller dessa mycket små mängder kolhydrater. ”Det går åt mer energi att plocka bären än vad du får ut av skörden”. Underskatta dock inte svamp och bär som smaksättare. Det är också psykologisk viktigt att få i sig något som man är van att äta.

Vad ska man då äta?

Det finns mer än 250 ätliga växter i sverige Dessutom finns det ganska små mängder med giftiga växter i hela Norden. Men dom finns! En grundläggande regel är därför att alltid var helt säker på att växten är ätlig innan du testar – chansa aldrig!

Konsten att göra upp eld

Ibland ställer man sig frågan vilket det bästa knepet är att snabbt få upp en eld. Svaret är helt enkelt: det finns inte något knep till snabba eldar. Hemligheten med att lyckas göra upp eld i alla väder är att låta förarbetet ta tid.  Träna dig i alla väder och med olika metoder – de tjänar du på i en verklig överlevnadssituation.

Det material vi främst använder oss av i skogen är gran eller tall. Lövträd har en förmåga att ruttna och bli helt värdelösa som brännsle, om man inte torkar träden på rätt sätt. En björk tar drygt ett år att torka för att ge resultat. Lite tur är det väl ändå att gran och tall är dom vanligast trädslagen i vår natur.

Som tändmedel kan flera olika material användas. Enklast är kanske att använda sig av torra grankvistar sk. knaster (kråkris), som finns under granens nedersta grenar. Knastret är nästan alltid torrt och brinner mycket lätt och snabbt. Du kan även använda björkens näver eller enens tunna barkstrimlor. När tändmedlet tagit eld ordentligt föder du elden med småved (mindre kvistar, etc) till sist när det brinner ordentligt kan du öka på storleken på ved.

Eldens formel:

VÄRME + BRÄNNBART MATERIAL + SYRE + TÅLAMOD = ELD

 

8 olika metoder att tända eld på…

Blixten

Den första metoden som människan fick eld från var att blixten slog ner. Man fick sedan se till att hålla elden vid liv. Metoden är dock inte att rekommendera då den är något opraktiskt att använda i modernt friluftsliv.l

Bågdrillning

Med hjälp av en bågdrill och en eldplanka ”drillas” ett lättantändligt pulver fram som med friktionen (och mängder med träning) kan fåsatt glöda.

Flinta och fnöske

Du slår med ett härdat eldstål på en flintasten och på så sätt blidar gnistor. Dessa ska sedan fångas upp i t ex fnöske för att sedan genom att tillföra lättantändligt material bringas i glöd. Ett verkligen uråldrigt sätt att göra eld på. Kräver mycket, mycket träning men det är kul att kunna

Jukkastickan

En metallsticka som avger gnistor när du drar kniven mot den. Tål alla väder och kan användas om och om igen. Svensktillverkad ochefter lite träning kan du inte vara utan den i skogen. Du kan köpa Jukkastickan i en välsorterad friluftsbutik eller på postorder från Scoutvaror.

Tändstickor

Man kan verkligen förstå att tändstickorna kom som en revolution i samhället. Nu kunde man lätt gör upp eld när man själv ville. Den första tändstickan såg dagens ljus så sent som i början av 1800-talet. En förfinad version av tändstickan kallades säkerhetständstickan – den hade fördelen att den inte kunde självantända (Svensk uppfinning).

Magnesiumelddon

Magnesiumselddonet fungerar ungefär som Jukkastickan. Man har även en kloss magnesium, där du med kniven kan skrapa av några smulor magnesium.  Magnesiumet binner med hög värme och kan lätt antända t ex enbark eller näver

Brännglas eller lins

Om solen skiner kan ett par glasögon, en kamerlins eller ett förstoringsglas vara till stor hjälp vid eldtändningen.

4,5 v batteri och stålull

Lägg stålullen över battriets båda poler – kortslutningen gör att stålullen börjar glöda. Akta fingrarna det blir varmt! Glöden går sedan lätt att flytta över till något lättantändligt material

Egenvård 

I en överlevnadssituation har man helt enkelt inte råd att må dåligt och man bör därför vara extra försiktig. Det är naturligtvis ändå möjligt och till och med troligt att man drabbas av olika mindre fysiska åkommor. Det kan då bra att använda några olika knep och mediciner som våra förfäder hade som botemedel, som bekant finns det inga jouröppna apotek i skogen.

En viktig och bra grund att stå på är att gå en första hjälpen- och hjärt-lung-räddningsutbildning.

Skogens apotek

Många av dagens läkemedel härstammar från växter. Här kommer några tips från ”Apotek skogen”.

Feber eller huvudvärk

Älgörtens blommor och blad kan kokas och användas. Två nävar blad eller blommor i en halv liter kokande vatten, låt stå och dra i cirka 20 minuter och drick sedan. Effekten är ungefär som en halv magnecyl. Den tunna och fina barken från Sälg tillreds liknande.

Sårläkning

Vitmossa som läggs i ett rent tygstycke eller klädesplagg suger upp bra och håller torrt. Lägg först tyget mot såret och lägg sedan på vitmossan.

Dålig mage (diarré)

Krossa träkol från elden, blanda ut kolet med lite vatten och drick.

Myggmedel

Blommor från Rölleka eller bladen från Skvattram är effektiva mot myggor (i alla fall lika effektiva som det man köper i butiken…)

Sömnproblem

Koka lita torkade ljungblommor och drick som kvällsté. Ljungblommorna har en svag rogivande verkan och smakar även gott.

UTRUSTNING

Tillhör du dom som bär med dig halva hemmet när du ska ut och campa? Prova att gå ut en vacker sommardag (vi börjar med en vacker) utan någonting annat än en kniv, några tändstickor, fiskesaker och en flaska vatten. Njut av friheten att vandra likt våra förfäder – du kommer ganska snart märka att det är härligt. Man kan dock inte förneka att en del utrustning är mycket värdefull. Här får du tips om hur du kan tillverka en egen ”nödutrustning”.

Nödburkarna – Att alltid vara redo!

Med några enkla saker kan du underlätta din situation och förbättra dina möjligheter att överleva. Självklart har du som van friluftsmänniska alltid en välslipad kniv i bältet, en fylld vattenflaska, en visselpipa och ett första förband. Vi har under våra kurser tagit fram något som vi kallar ”nödburkarna”. Dom är ett lätt och billigt sätt att göra ett personligt nödpack med saker som det kan vara svårt att hitta ersättning för skogen. Man kan utveckla burkarna i det oändliga, men fyll dom inte för mycket. ”Ingen nödutrustning är bra om den är så tung att den lämnades hemma”. Förvara burkarna i jackan eller i en benfickan, inte i packningen – förlorar du din ryggsäck, behöver du burkarna mer än väl.

Filmburkar

Att packa i. Dom är vattentäta och gratis. Fråga ett fotolabb, dom brukar bli glada att bli av med några…

Plastpåse

Bra till växtinsamling, vattenhämtning eller liknande. Lägg dom färdiga burkarna i en fem liters påse.

Tändstickor

Fyll en hel burk. Doppa tändsatsen i stearin så blir dom vattentåliga. Glöm inte att vika plånet med tändsidan innåt (förhindrar självantändning).

Rakblad

Kan användas som reservkniv eller som kompass.

Fiskesaker

Några olika krokar, sänken och c:a 5 m fiskelina. Flöte kan du tillverka av bark eller liknande.

Sysaker

Några nålar, stark sytråd och säkerhetsnålar.

Ståltråd

Bra om ryggsäcken går sönder, till att bygga en bivack eller kanske till att göra en snara.

Apotek

Några plåster, alvedon, koltabletter och kanske annan medicin som du använder.
Får du plats så är en liten bit tvål bra för hygienen och psyket…

Vattenrening

Lägg i några vattenreningstabletter, tex. Puritabs.

Tejp

Tejpa ihop burkarna med eltejp, så att du kan hålla ordning på dom.
Tejpen kan även den komma till användning vid reparationer.

Övrigt – Tänk efter vad som är svårt att ersätta i naturen…

Lycka Till